Blogg

Blandat mottagande för den nya e-handelslagen

Lagen om betaltjänster tillkom i 2010 och finns för att stärka konsumentskyddet vid betalningar av olika typer av köp. Den 1 juli 2020 gjordes en relativt omfattande ändring i lagen, vilken genomfördes i syfte att ytterligare stärka konsumentskyddet. Detta genom att bland annat inte tillåta något annat betalalternativ än direktbetalning som första val vid utcheckning i kassan.

Bakgrunden till lagändringen är att konsumtionslånen de senaste åren har ökat lavinartat i Sverige – till exempel utgör konsumtionslånen idag mer än en femtedel av svenskarnas totala skuldsättning. Samtidigt utgör samma lånetyp mer än halva den månatliga kostnaden för lån hos de svenska konsumenterna. Detta kommer sig av att konsumtionslån har en högre ränta än klassiska bolån, samtidigt som de senare vanligtvis har en avsevärt längre återbetalningstid. Du kommer därför procentuellt sett amortera en större del av ett konsumentlån varje månad, än vad du gör med ett bolån.

Många e-handlare har avtal med till exempel Klarna, och dessa erbjuder flera möjligheter till betalning. Direktbetalning via bankkonto eller betalkort brukar vara ett vanligt förekommande alternativ, tillsammans med olika möjligheter till att senarelägga betalningen, såsom faktura, delbetalning eller avbetalning via ett eget Klarna-konto.

Majoriteten av de aktörer som erbjudit dessa valmöjligheter har valt att lägga något av de alternativ som innebär en senarelagd betalning som förvalt alternativ för den person som ska fullfölja sitt köp i nätbutiken. Det innebär att den som vill betala sitt köp direkt har varit tvungen att göra ett aktivt val genom att ända betalningssätt i menyn, och många konsumenter har klagat på att de råkat välja till exempel faktura eller delbetalning av misstag när de checkat ut från nätbutiken för snabbt.

Ändrat system och nya rutiner skapar friktion

I ett försök att stävja de ökande konsumtionslånen infördes därför en ändring i e-handelslagen, vilken innebär att det förvalda betalningssättet hos nätbutiker numer måste vara direktbetalning – förutsatt att aktören erbjuder denna betalningsmetod. Nätbutikerna får inte heller lägga kreditbetalning som översta alternativ bland de olika betalningsmöjligheterna om direktbetalning finns som alternativ.

Flera röster har höjts angående förslaget – som fått både ris och ros. Bland de som är missnöjda med denna lagändring finner vi bland annat just Klarna, vilka menar att lagändringen snarare stjälper än hjälper konsumenterna. Till exempel har 14 dagars faktura tagits bort som förvalt alternativ, trots att denna tjänst är hundra procent kostnadsfri förutsatt att konsumenten faktiskt betalar sin faktura inom 14 dagar. Klarna – och många e-handlare med dem – menar att denna typ av betalningsmetod är en väldig trygghet för konsumenten. Detta eftersom man med 14 dagars faktura har möjlighet att först få hem varan och inspektera den, innan någon betalning sker. Om konsumenten istället betalar direkt och därefter får hem en dålig eller felaktig vara kan det ta lång tid att få sina pengar tillbaka – och om det är en oseriös aktör kanske de inte betalas tillbaka alls.

Många menar också att det är ett misstag att lagen inte gör någon skillnad på kredit- och debetkort. Det innebär att en nätbutik som inte erbjuder betalning via direktöverföring, utan endast har kortbetalning eller olika delbetalningar som alternativ, själv kan välja vilket av dessa alternativ denne vill ha förvalt i menyn när kunden checkar ut från varukorgen. Detta beror på att betaltjänsten inte ser skillnad på kreditkort eller vanliga bankkort utan kredit, och därför räknas detta betalningsalternativ in som en icke direktbetalning.

Huruvida lagändringen fyller sitt syfte, återstår att se då denna ska utvärderas fram till 24 January 2022.