Legitimering

e-legitimation och bankid

För identifiering och legitimering i digitala sammanhang är det inte möjligt att använda körkort, pass eller ID-kort. Det måste alltså till en annan metod för att man ska kunna bevisa att man är den man utger sig för att vara i kontakt med myndigheter, banker, med flera aktörer. Lösningen är e-legitimation, som är en metod för att skapa digitala signaturer på nätet.

Så här fungerar e-legitimation

E-legitimation, till exempel i form av bank-ID, skapar en elektronisk signatur som används för att bevisa en persons identitet elektroniskt. Varje person kan bara ha en e-legitimation och den kan endast användas på en webbplats åt gången. Detta i sig skapar en hög grad av säkerhet. En annan säkerhetsfunktion är att det krävs att den som vill logga in på en webbplats, godkänna sin deklaration hos Skatteverket, skicka in en låneansökan för ett snabblån, anmäla VAB hos Försäkringskassan, med mera, inte bara måste aktivera e-legitimationen utan också aktivt godkänna att den ska användas. Detta görs genom att ett personligt lösenord ska anges.

Vi kan ta två exempel för att illustrera hur e-legitimation fungerar och hur den kan användas.

Exempel 1: Ansökan om lån och undertecknande av skuldebrev
För att du ska kunna ansöka om lån på nätet måste du kunna identifiera dig. Det görs enklast genom bank-ID. När ansökningsformuläret är ifyllt signerar du ansökan digitalt och skickar in det. Om ditt lån blir beviljat och du därefter ska underteckna skuldebrevet behöver du inte vänta på att det ska komma fysiskt i brevlådan. I stället kan du signera det omedelbart på nätet.

Exempel 2: Registrering och inloggning hos banker
Majoriteten av banker och kreditbolag har stöd för bank-ID. Vill du öppna ett konto hos en ny bank, till exempel för att skapa ett sparkonto, kan du vanligtvis både registrera dig, logga in och signera avtal med hjälp av bank-ID.

Bank-ID

För att så många som möjligt ska kunna använda bank-ID har företaget bakom tjänsten, Finansiell ID-Teknik BID AB, skapat tre stycken varianter. Alla tre har samma grundläggande teknik och kryptering, och signaturerna får samma bevisverkan.

Den variant som är absolut vanligast idag är mobilt bank-ID. Anledningarna är att tekniken är så enkel att använda samt att de flesta alltid har mobilen nära tillhands. Med mobilt bank-ID behöver man inte leta efter koddosan eller använda något program på datorn, utan behöver egentligen bara knappa in sitt personnummer på den webbplats där ett ärende ska utföras och sedan knappa in det personliga lösenordet i appen för mobilt bank-ID (finns till både Android och iPhone).

Den näst vanligaste varianten är bank-ID på fil som autentiseras via ett program på datorn. Vid inloggning och signering ska lösenordet för e-legitimationen anges i programmet. Den tredje varianten, som är den minst använda idag, är bank-ID på kort. För att använda denna krävs en kortläsare, vilket är en något omständlig lösning.

Skaffa bank-ID hos dessa banker

Totalt sett finns elva banker anslutna till systemet med bank-ID för e-legitimation. Det finns även ett par andra aktörer, såsom Telia för att ta ett exempel, som kan utfärda e-legitimation, men det är enklast att gå via banken.

Bankerna som utfärdar bank-ID är: Nordea, SEB, Swedbank, Danske Bank, Handelsbanken, Sparbanken Syd, Skandia, Ålandsbanken, Länsförsäkringar, IKANO Bank och ICA Banken.

För att ansöka om bank-ID på datorn och/eller mobilen krävs att du är kund hos den bank du väljer.