Blogg

Advokatsamfundet imponeras inte av nya smslånelagen

I oktober överlämnade regeringens utredare Johan Löfstrand sitt förslag till ny lagstiftning om så kallade högkostnadskrediter. Direktiven var mycket tydliga. Regeringen uppdrog till utredaren att ta fram ett förslag till lagstiftning som ska förhindra finansbolag och kreditmarknadsbolag att erbjuda smslån och snabblån med höga räntor, detta i syfte att minska överskuldsättningen.

Sedan årsskiftet har regeringens förslag om ny lagstiftning kring högkostnadskrediter (läs: snabblån och smslån) varit ute på remiss. Att åtgärder bör vidtas är de flesta remissinstanser överens om, men det har också riktats en hel del kritik mot förslaget. Ett par remissinstanser är inte imponerade av utredarens metodik och flera andra anser att förslaget innebär en större begränsning i avtalsfriheten. En av de remissinstanser som kritiserar förslaget på båda dessa punkter är Advokatsamfundet.

Det är inte styrkt att det behövs lagstiftning

I Advokatförbundets remissvar finns att läsa, mellan raderna, att man inte anser att utredaren har styrkt att en så omfattande åtgärd som ny lagstiftning ska behövas för att komma till rätta med överskuldsättning. Det är att betrakta som mycket svidande kritik eftersom hela förslaget bygger på denna premiss.

Advokatförbundet kritiserar bland annat utredarens metodik, där övergripande statistik om överskuldsättning, betalningsanmärkningar, med mera, från Kronofogden har varit det centrala. Förbundet hade gärna sett ett betydligt mer omfattande underlag, och företrädesvis empirisk sådan. Andra saker som förbundet tar upp är följande.

Det inte är klargjort att smslån är sämre än andra lån
Advokatförbundet tillstyrker visserligen att snabblån kan vara en problematisk låneform. Samtidigt pekar man i sitt remissvar på att metodiken med datainsamling från Kronofogden inte ger någon större ledning till att kategoriskt beteckna snabblån som mer problematiska än andra lån.

Lånen faktiskt verkar fylla ett behov
Advokatförbundet menar vidare att smslånen inte har uppkommit av en slump och att efterfrågan tyder på att låneformen fyller en funktion. Vidare skriver man att lagstiftningsförslaget, såsom det beskrivs i utredningen, kommer att göra att i princip hela snabblånemarknaden försvinner. Att tro att efterfrågan försvinner bara för att utbudet gör det är naivt och det finns en risk att en svart marknad för smålån växer fram. Detta skulle, enligt Advokatförbundet, vara högst olyckligt eftersom den privatperson som vänder sig till denna marknad får begränsade möjligheter att få hjälp av det offentliga för att komma på rätt kurs igen (genom exempelvis skuldsanering).

Man måste kunna få göra dåliga val
Slutligen skriver förbundet också att det är tveksamt om staten ska göra ett så stort ingrepp i avtalsfriheten. Det spelar mindre roll om lånen är dyra; om en privatperson önskar ingå ett avtal om ett snabblån borde han eller hon vara fri att göra det, även om det inte är det bästa valet vare sig för den egna ekonomin eller för samhället som helhet.

Läs mer och bilda dig en egen uppfattning

På regeringens webbplats för utredningen (följ den här länken) kan du läsa hela utredningen i sin helhet. Här finns också en mycket kort sammanfattning. Grunderna i förslaget handlar om sex stycken konkreta åtgärder. Vissa av dessa är skärpningar av befintliga lagar och förordningar medan andra är nya regler. Advokatförbundets remissvar återfinns här.